Idag avslutas årets Israelresor för min del.
Den sista veckan har varit av privat karaktär tillsammans med min fru Carin. Ett par dagar var också Maria och Henrik med oss i Eilat innan de återvände till Uganda, där de jobbar som praktikanter i Trosgnistans missions och biståndsarbete.

Trosgnistans mission, (där jag jobbar som missionssekr). Har ett stort arbete i 12 olika länder. För några år sedan startades ett nätverk med ledare från detta arbete. Detta nätverk kallas ALIGN. Nu var det bestämt att detta nätverk skulle mötas till ett seminarium om mission och ledarskap i Israel och jag var ombedd att lägga upp denna resa med en del utflykter. Vi var 47 deltagare och det var en fantastisk stämning. Tänk att leda en sådan härlig grupp av deltagare med masaier, kenyaner, rwandier, kongoleser, ugandier, tanzanianer, indier, och så deltagare från Ukraina, Norge och Sverige.

Stämningen var på topp, vid några tillfälle blev det glädjefylld afrikansk dans.
Några av höjdpunkterna från min horisont:
Båtturen på sjön Gennesaret när Natsja sjöng ”O store Gud” ocjh Jacob från Indien talade om hur Jesus och Petrus gick på vattnet.
Bönestunden på Har Ben Tal, (lilla Hermon) vid syriska gränsen där stora pansarslag har stått både 67 och 73. Då bad vi om beskydd vid Israels gränser samt andeutgjutelser över Arabvärlden med många muslimer frälsta.
Missionsdagen då vi satte upp trosmål om 750 nya församlingar på 2 år i Trosgnistans arbete.
Mötet med den Palestinske pastorn i Betlehem som nu samlar över 200 människor varje söndag, vilken modig pastor som ibland hotats av militanta muslimska grupper men också fått sett många frälsningsunder.
Oljeberget med fokus på Jesu snara återkomst. Tänk att Bibeln berättar att Oljeberget skall dela på sig och en stor vattenkälla skall bryta fram i Jerusalem. Vattnet behövs snarast!!!
Urban, Siv och Carinas sång om Jerusalem vid tårarnas kapell vid Oljebergets sluttning, massor med människor från olika nationer drogs till vår grupp när de sjöng.
Gudstjänsten då David Prakasam predikade i Getsemane, de flesta satt och grät av gripenhet.
När vi trötta kom upp till övre salen sent på eftermiddagen och plötsligt faller anden och det känns som vi står i en himmelsk dusch och glömmer tid och rum och jubla inför Gud.
Nattvardsstunden vid Golgata då Curt predikar och vi ber för några av ledarna.
Sista kvällen på hotellet, då vi skrattar och jublar tillsammans och jag berättar vilken hårt arbetande broder jag delat rum med. Nämligen min bror David som skött allt ekonomiskt på resan men som även dragit timmerstockar på nätterna.
Skönt när borttappade deltagare blev återfunna, som Anita i Gamla stan, den långe masaii brodern James som vi tappade bort vid dygnporten nära Klagomuren, men Ingegerd såg honom och han blev så glad när han såg vår buss. Silas från Uganda som vi höll på att missa i Betlehem, men så kom han till slut.
Helt enkelt en underbar resa och efter den resan har jag och Carin njutit en vecka av Eilats blå himmel, sol, bad, motorbåt och god mat (och för Carin även lite shopping – det är märkligt med Carin och en del andra damer också för den delen, när de shoppas försvinner tröttheten).Men nu väntar vi på att få gå på flyget.

Det har varit en fantastisk vecka i Israel med en enorm glädje men också många tillfällen med tårar och gripenhet. De flesta av dessa pastorer har sett Israel för första gången i sitt liv. Detta blev en resa som för alltid skrivit in sig i mitt hjärta. "For God everything is possible". De jublade när jag påminde dom om "Today you did not wake up in Nairobi, Kampala, Coimbatore, Kigali or Goma. You woke up in JERUSALEM - THE GOLDEN CITY AND THE CITY OF OUR KING AND MESSIAH".
Igår kom min Carin ned till Israel och nu får vi njuta av en veckas semester i Eilat. Underbart!!!!

Ännu en fantastisk dag. PÅ förmiddagen hade vi seminarium om Trosgnistans hjälparbete. Detta är en annorlunda resa med våra ledare som rep. ca 250 - 300.000 kristna i Trosgnistans växande systerkyrkor runt om i världen. På eftermiddagen besökte vi flera "Jesus" platser invid Gennesarets sjö. Alla mina vänner från Indien, Kenya, Ukraina samt naturligtivs Skandinavien går runt på dessa platser med denna oerhörda känsla, att de vandra där en gång Jesus vandrat. Fanuel från Kenya talade på en plats idag, han berättade så gripande hur hans hustru hjälpt honom med resan då hon fick lite pengar vid sitt Sverige besök i somras. Hon ville så gärna att hennes make som är pastor skulle få denna upplevelse. Och så ikväll fick jag ett fint mail från hans hustru. Normalt sett skulle jag aldrig publicera ett mail när jag bara är brevbärare, men denna gång gör jag det, så här skriver hon.
"Hallo Goran,how was the trip to the bible land? We are praying for you all.Please have you met Rev.Fanuel Nyambuoro! please tell him to bring to me a little soil from the land where my Lord and saviour walked.May God bless you. MARGARET "

Ja nu är jag åter i Israel.
Jag var ensam som reste via Vien igår. Det gick bra för alla andra resenärer som kom med Tjeck air, Turkish airlines, Etiopian Airlines m.m. Vi har en internationell grupp denna gång med 47 personer. Men mitt flyg hade problem och jag blev ombokad och kom fram sist av alla så jag fick ta mig på egen hand till vårt hotell vid Gennesarets sjö. Flygresan som nu gick via Frankfurt var ingen höjdare. Jag kom mitt bland en grupp på 80 judiska damer på flyget, och fick sitta mitt emellan två av dom. Jag gillar inte att sitta i mitten på om där stolsraderna. Oj vad dom pratade, stod i gångarna, de hade säkert roligt, de var från en stor bank och hade varit på gruppresa och jag blev inklämd där. Nå, ja, nu är jag framme och är tillsammans med min stora internationella familj i Trosgnistans mission. Vi har hälsat med kramar, omfamningar, ryggdunkningar. Det känns underbart.
Nu är vi alla här. Idag på förmiddagen har vi haft seminarium och på eftermiddagen hade vi en båttur på sjön Gennesaret. Det är så annorlunda att ha en grupp från Afrika, Indien m.m. För dom tycks det mig som det är ännu mera storslaget att komma till platserna, sätta sina fötter där kanske Jesus har gått en gång. Att fylla en liten flaska med vatten som bevis att man varit vid Jordan floden. När Natasja sedan sjön sången ”O store Gud” på engelska då bröt jublet ut. Jacob som höll en liten predikan, berättade att Johannes evangeliet berättar om 7 underverk. Det var kemiska under (vatten till vin), matematiska under (5 kornbröd och 2 fiskar multiplicerades och blev mat för tusentals hungriga), ett fysikaliskt under på sjön då då Petrus gick på Gennesarets sjö utan att sjunka. Jag berättar det jag vet och dela mitt hjärta med dom, det är många glada skratt och hallelujarop.

Måndag kväll – äntligen hemma!

Underbart! Nu är jag äntligen hemma igen. Carin mötte mig på stationen och hon ville fira mig med farsdag, blommor, presenter och vi har just ätit gott med rostat bröd, avokado, färska räkor m.m.
Nu har vi myskväll. Tack Carin för att du finns! Israelresan är över, Norgehelgen ligger bakom och jag är hemma!!!!!!

Lördag – söndag i Bergen, Norge.

Nu är det söndag kväll och konferensen är över. Jag har predikat i Evangeli Templet, Trosgnistans församling i Norge. Även den kände pastorn Åge Åleskär har medverkat. Han är en mycket humoristisk trosförkunnare. Han talade om Abrahams välsignelse. Vi är Abrahams barn och välsignelsen ligger i släkten fortsatte han. En del är bekymrade över släkt-förbannelse, men det tog Jesus hand om på korset. Nu flödar välsignelsen i släkten.
Åge har ett otroligt minne. Vi hade möte tillsammans på en konferens för kanske 15 år sedan i Telemark Norge. Och han citerade min predikan nästa ordagrant. Här predikade jag om Israel i ett möte och ikväll talade jag om att ”Gud kan vända det onda som vi utsätts för till något gott”. Några personer blev frälsta ikväll och många kom fram för förbön. –Jag fick tala för ett missionsoffer till ett ”Rehabiliterings center” för ungdomar som utsatts för övergrepp under kriget i Uganda. Jag ”brinner” för denna insatsen och vi fick in över 60.000 nok i ett möte (ca 70.000 sek) Underbart!!!!

Fred 6/11 Båttur Eilat men jag flyger till Norge

Dag 9 Fredag 6 november. Båttur Eilat
Gruppen är kvar i Eilat och idag väntar en 4 timmars kryssning på Röda Havet. Det är BBQ lunch, sol och bad på däck, bad i Röda Havet. Helt enkelt en mycket populär tur.
Men jag kunde inte vara med. Jag reste igår kväll till Tel Aviv och idag på morgonen ringde klockan kl 4 på morgonen, snabbt ut till flygplatsen och avresa kl 7. Jag var så trött på flyget att jag sov över maten både till Wien och sedan till Arlanda.
På Arlanda träffade jag läkaren Alf Nordmark som nu följt med mig till Bergen, Norge. Jag ska tala på en konferens tillsammans med Åge Åleskär. När jag kom in på hotellrummet stod en skokartong på sängen. Där fanns nya svarta finskor av märket Ecco. Jag hade mailat Kjell Halvorsen och frågat om jag kunde få låna ett par gamla svarta skor av honom, då jag glömt att packa med mina inför helgen. Men här står nya skor, jag tackar och bugar………… Har rest i ca 15 timmar så nu blir det skönt att sova.
På måndag är jag hemma igen. Halleluja!!!!!

Petra

Dag 8 Petra
Redan kl 7 reste vi från hotellet i Eilat till gränsen. Några hade blivit sjuka och kunde inte följa med på Petra resan. 2 grabbar var heller inte nere i lobbyn då vi skulle åka. Jag ringer upp till deras rum. –Oj, var det idag vi skulle resa, sa de, vi kommer om 5 minuter, och efter 7-8 minuter var de i bussen.
På den Jordanska sidan mötte en ny guide oss. Han var ganska rolig och lite västerländsk i sitt tänkande. Han och jag hjälptes åt med guidningen. Gå inte bakom kamelerna varnade han, deras naturgas kan driva ett kraftverk. Petra kom på andra plats då jordens alla länder skulle rösta om vilka platser som skulle räknas till jordens sju underverk. Idag red jag på häst på väg in till klippstaden, det är så roligt, skulle vilja lära mig att rida på riktigt. "Sikh" (eller den smala passagen) in till klippstaden är fantastisk med de enorma bergsväggarna som reser sig 40 – 80 m lodrätt upp. Sedan alla dessa tempel, gravar, palats och teatern som rymmer 5000 personer utskurna i den rosafärgade sandstensklippan. Petra är värt ett besök. Jag har nog besökt platsen 25 ggr nu. Glömmer inte när jag var där första gången med min familj och min son Tobias sprang upp på det höga berget, "offerplatsen" och tog fantastiska bilder och vi tog familjebilder. Vi skulle få minnen för livet. Det var innan digital kamerans tid. Tyvärr fungerade inte en detalj inne i kameran så när filmen skulle framkalls blev alla bilder svarta. Jag har dock tagit en del nya bilder sedan dess. Är tillbaka i Eilat och har jag tagit farväl av gruppen och flyger hem en dag före de andra. Sitt nu på flygplatsen i Eilat. By By för denna gång.

Dag 7 Eilat
Eilat är Israels semesterparadis med ett underbart sommarklimat året runt. Efter morgonsamlingen åkte ett 20 tal personer ned till Korall beach. Vi hyrde cyklop, snorkel och grodfötter. Vattnet var 26 grader varmt och idag ville vi titta på livet under vattenytan. Jag såg nog ett par tusen färgglada fiskar, allt från 10 cm till smala och långa fiskar på 1 meter och allting däremellan. Det måste vara ett paradis för dykare. Stämningen var på topp och det var säkert ca 30 grader i luften. Många semesterfirare missar tyvärr detta. Man behöver inte vara proffs, alla klara av att dyka här.
Det är väldigt sällan som folk blir magsjuka på våra Israelresor, men denna gång har ett 20-tal personer i vår grupp problem med sina magar och många vilar sig idag. Även vår medarbetare Daniel Viklund, stackars han. Hoppas han blir kry tills imorgon.
Senare på eftermiddagen hälsade jag på min vän Rafi, han har ett stort företag med båtuthyrning, vattenskotrar och mindre kryssningsbåtar. Hans pappa och mamma är judar som kommit från Marocko. Men de har så många arabiska vänner i Marocko så hans pappa är ofta och hälsar på där och Rafi brukar också resa dit på semester. Det känns alltid skönt att höra om vänskap mellan araber och judar. De är ju faktiskt släkt med varandra.
Rafi lovade mig att då Carin och jag kommer hit på en privat resa i slutet på november så skall vi få disponera en av hans stora motorbåtar själva, nyinköpt från USA med 150 hk motor. Henrik och Maria får också följa med på en V.I.P tur då.Jag har skapat en liten tradition på våra resor, och min guide Joen vill att jag fortsätter med den. En av de sista kvällarna bjuder jag ut reseledarna och guiden i vår grupp på en fin köttrestaurang. Vi åt på Boston grill och fiskrestaurang ikväll, för min del blev det en stor entrecote. Riktigt gott.

Massada – Döda Havet – Eilat

Dag 6 Massada – Döda Havet – Eilat
Längs vägen i Juda bergsöken ser vi enkla beduinläger. Beduiner är nomader och många vill fortsatt leva nära naturen och bo i tält eller plåtskjul och har stora boskapshjordar. En hel del har dock flyttat in till städer och fått lägenheter och lever ett mer modernt liv. Men även vid beduintälten kan man se en Mercedes bil och en parabol antenn vid plåtskjulet. De är kända för stor gästfrihet.
Vi passerar Qumram och berättar om när ett par beduinpojkar fann en stor pergamentrulle som de sålde till en skomakare för 80 usd i Betlehem. Året var 1947. På märkliga vägar kom den senare i Israels händer och de fick köpa den för 250 000 usd. Den innehöll profetboken Jesaja och är troligtvis vår tids mest sensationella bibelfynd, dessa bibelfynd är 2000 år gamla. Skomakaren blev rik men om beduinpojkarna fick någon ytterligare provision det vet jag inte. Vi passerar Ein Gedi med sina vackra vattenfall, tyvärr ser man dom inte från vägen, men jag var där för 5 veckor sedan.
Nästa stopp blir Ahava fabriken. Här passar många på att köpa de populära hudkrämerna, priserna är låga och jag har en lång beställnings lista från Carin. Joen kallar dem skrynkelkrämer och påstå att damerna blir 7 år yngre och herrarna kanske lite äldre. - Det är mest damer som köper.
Vi fortsätter till Massada. 22 personer har bestämt sig för att tillsammans med Johannes gå upp för den slingrande stigen. Ytterligare 20 personer åker linbana med Joen. Joen ville att alla skulle åka linbana men ungdomarna ville hellre gå. Jag hörde efteråt att gruppen fått en enastående guidning av Joen. Oj vilken tragedi då 1000 människor år 73 e.kr är så pressade att de väljer att begå ett kollektivt självmord, hellre dö i frihet för egen hand än att falla i händerna på den grymma romerska armén.
Så kommer vi till Döda Havet, jordens lägsta punkt och jordens märkligaste insjö och jag brukar även kalla den världens största vattensäng. Här flyter man som en kork. Unga och gamla har roligt här.
På resan ned till Eilat berättar jag några trevliga historier. Min läromästare Hilding Fagerberg brukade säga, ”man måste få skratta lite också”. Sedan lämnar vi mikrofonen fri. Det är sång och korta berättelser. Vi som åkte i buss nr 1 kommer nog inte att glömma Lottas vittnesbörd. För 15 år sedan fick hon Leukemi, 5 % chans att överleva. Medicin, behandlingar, benmärg från sin syster och mycket förbön. Lotta överlevde och har varit med på många Israelresor sedan dess. Hon är ett stort mirakel och en levnadsglad kvinna i sina bästa år. Gud gör mirakel i vår tid!

Jerusalem – Betlehem

Dag 5 Jerusalem – Betlehem
Idag besökte vi Trädgårdsgraven. Det kallas också Gordons Golgata. Först gick vi upp till utsiktsplatsen över Golgata kullen. Där ser man klippan som ser ut som en huvudskalle, kanske var det däruppe på kullen som Jesus korsfästes. Denna klippa har långt tillbaka hört ihop med Moria berget som kommer ut under Jerusalems murar några hundra meter därifrån. Det känns mäktigt. Sedan predikar Johannes för oss om Jesu död och uppståndelse. Jag tror jag kan säga att han talade rätt in i våra hjärtan. Sedan frågar han om någon vill bli frälst. 7 st räcker upp sina händer och beder med Johannes i frälsningens bön. Efteråt firar vi Herrens måltid. När mötet var slut sitter nästa alla kvar och så börja folk sjunga i anden, det är ljuvligt. Efter en stund går vi därifrån ned till den tomma graven. Alla vill gå in i graven. När vi lämnar platsen och kommer ut på gatan utanför så kommer en ung arab till mig. Så fort han ser mig skiner han upp. Han vet att jag brukar hjälpa honom att sälja kokos-choklad till gruppen. Jag berättar att han inte har någon pappa och han studera data och den som köper hjälper honom lite. Många köper och han blir ändå gladare. Jag trodde att jag bara skulle behöva hjälpa honom i 3-4 år, men nu har jag hjälpt honom i snart 10 år, så idag frågade jag om han inte blir färdig med sin datautbildning snart, - om 3 månader svarade han. – Vi får se!?
Sedan åkte vi till Betlehem och tittade på födelsekyrkan, åt en jätte god lunch och sedan besök i souveniraffären. Idag handlade gruppen mycket, men det finns fina saker i den affären, olivträdsarbeten, smycken, judiska symboler m.m. –Det kändes väldigt bra att besöka Betlehem idag. Jag hade ett intressant samtal med vår muslimske guide, Nasser. Han var en klok man och trots konflikten mellan judar och araber så kändes det som att det inte fanns hat och bitterhet hos honom mot judarna. Han var mest besviken på Arafat. – Om han ändå hade skrivit på freden år 2000, då hade vi inte haft någon mur som skiljer oss åt och livet hade varit mycket bättre för oss alla, säger han. Nasser ville inte ha någon två statslösning heller. Landet är så litet, det vore bättre om vi alla kunde samsas i samma land, både judar och araber, det var hans åsikt. –Det är inte enkelt, men det kändes hoppfullt med hans försonliga inställning och han trodde att 50% i Betlehem tyckte som han.
Besöket avslutades med ett gripande besök på Yad Vashem, minnesplatsen över judeutrotningen. Jag återkommer mer om detta vid annat tillfälle. Imorgon lämnar vi Jerusalem, många lämnar nog en bit av sitt hjärta kvar här!

Jerusalem är diamanten bland ädelstenarna

Dag 4
Omid, blev frälst för 6 månader sedan. Han kommer från J Amritzers kyrka i Stockholm och har persisk bakgrund och var tidigare muslim. Han är personlig tränare och jobbar med diet rådgivning och har gett både mig och Johannes några goda råd. ”Det vilar något mäktigt över Jerusalem, jag njuter av att vara med på resan” sa han, då vi gick ned från Olivberget.
På Olivberget talade jag om det stora löftet, att Jesus ska komma tillbaka. Upprättelsen av Israel är ett stort tidstecken som annonsera denna händelse. Bibeln säger faktiskt att Messias en dag ska stå på Olivberget. Idag dramatiserade jag texten lite extra och berättade hur stora nyhetskanaler kommer att vara på plats, när världens nationer enligt Sakarja kap. 12 skall gå emot Jerusalem. Det blir extra sändningar på både TV 4, Rapport, Aktuellt och de stora nyhetskanalerna CNN och BBC när detta ska ske…. I Uppenbarelseboken står det ”Se han kommer med skyarna, och allas ögon skall se honom”.

Det tar 20 minuter att gå ned för Olivberget till Getsemane. Man passerar Tårarnas kapell (Dominus Flavius) det betyder Herren grät. I Getsemane talade Daniel till oss om Jesu kamp, Efter Gudstjänsten går gruppen runt bland Olivträd och sedan ett besök i Alla Nationers kyrka.

Utsikten från Olivberget slår det mesta. Man ser Sionsberg, Tempelberget där nu moskéerna står. Jerusalems mur och den igenmurade ”Gyllene porten”. Kidrondalen. Alla blir så betagna av utsikten och köpmännen väntar hela tiden på att gudstjänsten ska ta slut så de får sälja sina planscher och vykort. En pojke fick rida kamel.

Vi har en kvinna i gruppen som heter Gun, hon sitter i rullstol. Hennes son Robert är med och hjälper sin mamma. De är otroliga och det går så bra för dem och när det behövs ett extra handtag så finns flera till hands i gruppen.
Daniel sitter denna gång i min buss och guiden Joen och Johannes i den andra. När det är lite allsång i bussen så kan man tro att det är hel sångkör vi har med oss, oj vilken sångarglädje.

Idag besökte vi också övre salen. När vi kom in i den salen så stod 150 personer där från olika länder i Latinamerika, de sjöng och bad, hela atmosfären var laddad. När de var färdiga fortsatte vi. Johannes har en förmåga att predika om den Helige Ande och sedan få människor att öppna sig för dopet i Anden.

Vi vandrade sedan ned till Klagomuren, jag sa till min grupp; ”om ni nu har några klagomål på resan, så passa på och lämna dom vid klagomuren”. Sedan fortsatte vi in i gränderna i gamla stan, vi gick via Dolorosa, det sägs att affärsmännen får betala extra mycket för sin lokal hyra längs denna väg. Det är mycket turister, men de flesta gå förbi affärerna, ingen vill komma bort från gruppen. Inte långt från Gravkyrkan åt vi lunch. Sedan kunde alla gå och handla under en timmes tid. Jag köpte själv en axelväska i läder, först ville säljaren ha 110 usd men när vi var färdiga så fick jag betala 40 usd, jag var mycket nöjd ända tills Joen min guide kom från samma affär och köpte en likadan väska, han kom med ett stort leende, han hade bara betalt 20 usd för sin.

Ikväll har vi haft en trevlig sångkväll i lobbyn under det att vi suttit skönt i fåtöljerna och druckit kaffe, själv gillar jag inte kaffe så jag tog en kopp choklad. – Det sover man bra på. God natt!