19 april - dagen efter hemkomsten

Min 97:e resa till Israel fick ett dramatiskt slut.
Austrian airlines skulle flyga oss från Tel Aviv via Vien till Sverige. När vi gick på flyget manade flygvärdinnorna oss till att skynda på, annars kunde hela flygningen äventyras. Det var askmolnet som närmade sig Vien. 10-20 min efter att vi landat på fred. kvällen stängdes Viens flygplats, inga resenärer kom vidare. Skulle vi få sova på flygplatsen?? Austrians personal hjälpte oss och hotell bokades för natten, god middag väntade. Vi ringde bussbolag i både Sverige och Österike, inte en buss fanns att uppbringa de närmaste dygnen. Men en buss skulle köra oss från flygplatsen till hotellet i Vien, men buss chauffören kom aldrig. Vi stod och väntade och jag blev lite irriterad, men så säger den trevliga lite mörkhyade damen från Austrian airlines som ledde oss till bussen, "nu kommer nog chauffören snart, för där borta står managern". -Jag fick en tanke och går bort och prata med honom.
-Kan du ordna en buss till Sverige nu direkt eller imorgon. Han kollar, ringer några samtal och så får vi en fin turistbuss som kör oss dagen efter (honom hade vi inte träffat om inte chauffören kommit försent). Vi var utvilade dagen efter på det trevliga hotellet, och tro det eller ej, men stämningen var på topp och även om vi var trötta så var vi ändå glada. Vi hade andakt i bussen, bad och sjöng lite på morgonen. Sov och tittade ut genom bussfönstret när vi körde igenom Österikes vackra natur och Syd Tyskland. På eftermiddagen hade vi "roliga timmen". Svensas töser berättade om sin trevliga uppväxt i Skåne där alla 7 syskonen var flickor, och så sjöng de som änglar. Sedan kom Ulla och berättade hur det var att jobba på kibbuttz, och äventyret hon var med om på 80-talet, sedan kom hennes kompis Marita (hon som var gift med Jan-Åke, han med den snygga kepsen, hm.....). Ulla och Marita har byaspex i Gullabo och dom gav oss några berättelser, vi skrattade gott. Pastor Leif delade några intressanta berättelser från en resa till Östeuropa, Tony, företagaren med flera begravningsbyråer fick oss alla att skratta gott. några andra medv. också.
Mest av allt kände vi en stor, stor tacksamhet till Gud att vi kom iväg och på söndag var vi i Sverige. Tack till alla underbara resenärer. Och en extra eloge till barnfamiljerna. Idag fick jag ett mail från Hedin och Sandolfs. Elsa och Albin vill resa till Israel igen. 7 och 4 år gamla.
Om vi nu är "dö-trötta", så kan det bero på som Ulla och Marita sa, att vi varit vid Döda Havet och är vi röda efter all solbränna så kan det bero på att vi solat vid "Röda Havet".
Nu vill jag att alla som läser bloggen ber för våra grupper i Israel som skall hem denna vecka. Må det lösa sig på bästa sättet och vi ber att Gud skall ge kraft och vägledning till våra reseledare som har en svår uppgift en sådan här gång.