fredag 4 februari 2011

Underbara dagar i Nepal. Varje kväll gensvarar flera hundra på frälsningsinbjudan. Många vittnar om helande. Det berättas allmänt om att Nepal har öppnat upp för evangelium på ett unikt sätt under de sista åren.

Birger Skoglund och jag själv är på missionsresa 2 veckor i Asien. Efter Nepal reser vi till Filippinerna. Här i Nepal har vi pastorskonferens och möteskampanj.

Nepal är världsberömt för sina höga berg, och bergsklättrare kommer från hela världen till detta land. Här bor ca. 30 miljoner människor. Från att ha varit strängt hinduiskt så är det nu ett mer sekulärt land, efter ett maktskifte som under en tid var ganska dramatiskt för några år sedan.

Ur kristen synpunkt är det skördetid. Stora arenor har använts för evangelistiska kampanjer. Vi har mötena inomhus i en stor hall som rymmer ca 1000 personer och Guds längtan är enorm. Människor gråter och jublar i mötena, och efter bönestunder för de sjuka slingra sig en kö på plattformen bland personer som vill vittna om sitt helande. Här finns en enkel tro. Någon berättade att en kronisk sjukdom som plågat hans kropp i 10 år plötsligt försvann. Glädjen och applåderna hörs från publiken. Någon som haft svårt att gå, hoppar av glädje. Ikväll berättades om en pojke som varit döv men nu kunde höra. Det skulle passa att sjunga den gamla Psalmen; ”Jesus från Nasaret går här fram än som i gången tid…”

Trosgnistans ledare heter Binod, hans vittnesbörd är gripande. Han var indier och politisk radikal och blev tillfångatagen i Manor, Indien och satt i ett fängelseläger. En ledande polisman var från Nepal och slog honom ofta. En annan polisman var en kristen och vittnade för honom om Jesus. Binod blev frälst, och polismannen rekommenderade Trosgnistans bibelskola i Nordindien. Efter detta ville Binod berätta om Jesu i kärlek till det land, som den brutale polismannen kom ifrån, därför blev han ”missionär” i Nepal. Idag har TG 10 församlingar i landet. Imorgon på lördag reser jag till Tibet, skall besöka ett barnhem samt ha ett möte bland bergsfolket. Birger är kvar i Katmandau.


Underbara dagar i Nepal. Varje kväll gensvarar flera hundra på frälsningsinbjudan. Många vittnar om helande. Det berättas allmänt om att Nepal har öppnat upp för evangelium på ett unikt sätt under de sista åren. Läs mer på min blogg och varför trosgnistan nu är i Nepal.

To all my international friends. WE are in Nepal and have a great time for the missionwork. The big hall is packed up with people and every night Jesus is performing miracles. Our organisation (Trosgnistans mission) have 10 churches here. The people are wide open for the Gospel. Tomorrow I go to Tibet, mountain region. Pls pray for me and the team. se pictures below and also Ishas report.

5. Idag besökte jag missionens barnhem som drivs i hyrda lokaler. Det är ett pojkhem och alla barnen kommer från mycket fattiga hem där antingen båda eller någon av föräldrarna är döda. Om inte dessa barn tas om hand så finns stor risk att de blir gatubarn och om det går riktigt illa säljs i ”trafficing”. Som alla barn tycker de om att leka och idrotta, men de hade inga redskap, de önskade en fotboll, badmintonracket, cricket, volleyboll m.m. Det kändes bra att lova dem omedelbar hjälp till detta. Jag räknar med att genom Trosgnistans barnhjälp kunna hjälpa fler barn i Nepal framöver. (De äldre pojkarna är elever på bibelskolan som snart skall jobba ute på fälten…)

6. Idag fick jag vara med på en spännande resa ut på Nepals landsbygd. Jag prövade att gå på en av de långa hängbroarna över floden. Bakom bergen finns gränsen mot Tibet. Jag mötte en ganska unga man som gått på Trosgnistans bibelskola i Sydindien. Han kommer från en braminfamilj men blev frälst i sin ungdom. Nu ska han gå som missionär till Tibet, men han vet att han gör det med risk för sitt eget liv. Modiga hjältar i Guds armé.

7. Birger och jag delade oss i 2 team. Birger predikade i det sista mötet i kampanjen i Katmando. Hallen var helt fullsatt, extra stolar fick bäras in och några satt på golvet. Birger var jublande glad och kunde berätta om många helandeunder. Själv hade jag ett mindre möte på en skolgård nära gränsen till Tibet. Ca 80% av publiken var icke kristna och många hade aldrig hört om Jesus tidigare. Vilken utmaning att få predika för dem. Också här gensvarade många på inbjudan till frälsning och flera stod i kö i slutet på mötet för att få vittna att denne Jesus som de nu hade hört talas om också hade botat dem från olika sjukdomar. Det var en enorm hunger efter Gud.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar